Leka och lära med musik som redskap

Kursmål
Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,
matematiska och estetiska lärprocesser.

Alla kan uttrycka sig genom musik  

Alla kan uttrycka sig genom musik och det är viktigt att våga leka med musiken som redskap. Exempelvis kan barnen få röra sig i takt till musiken. De kan också få leka diverse lekar som är kopplade till musik. Pedagogen kan till exempel använda en trumma och be barnen berätta vilket djur de tycker kan kopplas samman med det de hör. Ett svagt, snabbt trummande skulle kunna vara en mus, medan ett kraftigt trummande skulle kunna vara en elefant. Barnen skulle få möjlighet att röra sig i takt till musiken så som de upplever att djuren rör sig. 

Höglind1 beskriver att det är viktigt att inte ha för låg takt i musiken vid arbete med barn. Deras hjärtslag slår snabbare än vuxnas och det gör att det blir svårare för barnen att hålla takten om den är för låg.

Höglind1 beskriver även att vuxna skall sjunga ljust med barnen så det är lättare för dem att ta höga toner. Ehrlin (2012, s. 142-143) beskriver att det är viktigt att pedagogerna ej låter sig begränsas på grund av att de känner sig obekväma med sång som redskap. Det är oviktigt vad de själva anser om sin sångröst och alla kan sjunga på sitt eget sätt.Enligt egen erfarenhet är det ofta samma pedagoger som håller i sångsamlingarna. Detta skulle kunna bero på att övriga ej känner sig bekväma med att sjunga. Jag tror dock att detta går att träna upp och jag arbetar själv med att våga mer.

1 Hanna Höglind universitetsadjunkt, föreläsning den 29 september 2014.

Referenser
Ehrlin, Anna (2012) Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 142-143

 

Bild och form, kladdigt och tillåtande.

 

Kursmål

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt
material med fokus på barns lärande. 

Bild och form

Att låta barnen prova olika tekniker inom bild, form och skapande i förskolan och skolan ger dem en möjlighet att finna sin egen väg, sitt eget sätt att uttrycka sig. Materialet skall vara inbjudande och presenteras på ett sådant sätt att barnen blir lockade av det. Fint eller fult finns inte i detta sammanhang. Jag upplever att det kan vara bra att presentera en idé kring vad materialet kan användas till, men det är samtidigt viktigt att låta barnen styra över sin egen kreativitet och sitt eget lärande. Någon kanske vill måla en tavla, någon annan kanske vill blanda olika färger för att se vad som händer. Båda alternativen skall vara lika tillåtna. Att använda lera är också ett bra alternativ. Barnen kan få möjlighet att skapa tredimensionella figurer. Dessa kan senare användas vid sagoberättande, dockteater eller vad än barnen önskar. Welwert (2012, s. 182) redogör för att kreativitet är en nödvändig kompetens. I kreativiteten kan kopplingar till övriga undervisningen göras och detta gör att kunskapen fördjupas. Körling (2012, s. 56) beskriver att vi människor alltid söker en mening med det vi gör. Det är viktigt att vi tillvaratar och respekterar att vi alla är olika som människor. Tyvärr har jag upplevt att detta inte alltid efterföljs i verksamheten. Det är ofta tidspressade situationer och alla förväntas göra samma saker. Dock ej alltid.

Referenser

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Welwert, Gunilla (2012) Bild som medium för lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 127.

Att vara kreativ med textil

 

Kursmål

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt

material med fokus på barns lärande. 

Textil i förskolan

Att använda naturliga material som en del i ett temaarbete kan vara mycket givande för alla. Barnen får möjlighet att se var materialet kommer ifrån och hur det kan användas. Dessutom är det miljövänligt.

Att tova med barnen kan vara en liten del i någonting mycket större. Barnen kan till exempel få åka på studiebesök på en fårfarm och se var ull kommer ifrån. Till att börja med kan barnen prova på att tova bollar. Det enda som behövs är ull, vatten och såpa. När de har bekantat sig med tekniken kan de få göra tovade tavlor som visas på bilderna ovan. Under arbetets gång får vi in matematik, språk, hållbar utveckling, kreativitet, samspel, kemi, fysik och väldigt mycket mer. De färdiga produkterna kan sedan användas för dekoration på väggarna, vid sagoberättande och liknande. Möjligheterna är oändliga. Jag upplever att liknande aktiviteter passar bäst för barn i åldrarna fyra år och uppåt, men det beror givetvis på hur barngruppen ser ut. Under mina VFU-perioder har jag inte sett mycket användning av textilier tillsammans med barnen. Enda stället jag kan minnas att detta skedde på, var på min senaste VFU, då jag var i en f-1:a. Barnen uppskattade att arbeta med textil och flera av dem bad ofta om att få sy någonting. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010, s. 17) beskriver att tovning är en mycket gammal teknik som passar även de yngsta barnen. Tovningen gör det möjligt för barnen att lära och uppleva med alla sinnen. Det väcker även skaparlust och kreativitet. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. ) redogörs för att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap".

Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Lära genom drama

Kursmål
redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,
matematiska och estetiska lärprocesser.

Lärande genom drama  

I forumspel letar vi INTE efter det goda exemplet, utan efter de många möjligheterna. Genom forumspel kan vi upptäcka hur en situation skulle kunna förändras om vi valde att göra någonting på ett annorlunda sätt än vi tänkt oss från början.

Genom att låta barnen dramatisera sådant som är känt för dem och sedan be dem ändra detaljer i handlingen kan dem lära sig mycket och få en annan syn på saker. Barnen skall vara medskapare. Att använda drama som en del i lärandet ger barnen möjlighet att träna och förbereda sig inför framtiden ute i verkligheten. Einarsson (2013, s. 127) beskriver att de erfarenheter en grupp ungdomar fick under dramalektionerna påverkade deras sätt att agera gentemot personer de mötte utanför skoltid.Just denna typ av dramatisering har jag ej upplevt i verksamheten. Däremot har barnen dramatiserat sagor och sånger efter eget initiativ. Då har de fått hjälp av pedagogerna och det har varit mycket givande att få deltaga under liknande projekt.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11, ss. 13-14) redogörs för att "skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud."  

Referenser
Einarsson, Anneli (2013) Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 127.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Barn och språkutveckling

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja
barns utveckling. 

Språkutveckling

Inom förskolan och skolan arbetar pedagogerna ständigt med att ge barnen en så rik språkmedvetenhet som möjligt. Detta kan göras genom specifika, planerade metoder, men är även en stor del i den vardagliga verksamheten. Jag har provat en applikation på iPad som heter Bornholmslek. Denna app hjälper barnen att träna på att använda sig av språket i textform. Jag anser dock enbart att denna är ett komplement till annan verksamhet och att det är viktigt att pedagogerna är närvarande och stöttar barnet vid användningen av applikationen. Många gånger anser jag att digitala redskap kan förstärka lärandet, men enbart om användandet stöds av en närvarande pedagog. Språket ingår i allt som sker i förskolan och i skolan. Dock anser jag att barngrupperna ibland är för stora och att det då kan vara svårt att arbeta aktivt med språkutveckling som tillgodoser alla barn utifrån deras egna intressen.Jag upplever trots detta att pedagogerna gör så gott de kan och att språket är en mycket stor del inom förskolan. Barnen uppmuntras hela tiden till diskussion.

Björklund (2008, s. 46) beskriver att barn uppfattar flera delar av språket redan då de är nyfödda. Kommunikationen består till en början av både gester, samt verbala uttryck. Svensson1 beskriver att fonologisk medvetenhet, grammatisk/syntaktisk och morfologisk förmåga, ordförråd, snabb tillgång till språket, verbalt minne, samt tidig skriftspråklig förmåga, exempelvis bokstavskännedom, är viktiga egenskaper då barnen skall lära sig att skriva och läsa. Vidare redogör Svensson1 att texterna måste inneha en mening för barnet. Först då blir de intressanta och utifrån dessa kan barnen utmanas och på så sätt utvecklas. Dail och McGee (2011, s. 162.) beskriver att barnen utvecklar sitt språk både i hemmet samt i skolan. Ju fler ord barnet hör i sin närhet, desto större blir dess ordförråd. Genom att läsa mycket för barnen kan vi hjälpa dem att öka ordförrådet, samt ordförståelsen och innebörden av orden. Det är även viktigt att prata med barnen om sådant som till exempel har hänt tidigare eller på en annan plats än där det befinner sig under samtalet.

 1 Ann-Katrin Svensson universitetslektor, föreläsning den 12 september 2014.

Referenser
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009
Tillgänglig på Internet: http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf

Dail, Alanna, Rochelle & McGee, M. Lea (2011). Expanding Preschoolers’ Vocabulary: The Role
och Professional Development. Childhood Education, vol 87, nr 3, s. 161-168

Vad är konst?

Konstnär: Edvard Eriksen

Kursmål

Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,
matematiska och estetiska lärprocesser.

Termin 6/7 är här.

Första dagen på termin 6 är i full gång. Mycket information blir det och det känns bra att ha kommit igång igen efter en lång och härlig sommar. Dagen började med kursintroduktion där vi fick en ordentlig genomgång av vad vi har att jobba med de närmaste månaderna och jag må säga att den kommande terminen verkar otroligt intressant. Vi kommer att få möjlighet att vara kreativa både i praktiken och teorin. Dessutom skall vi blogga om våra tankar och upplevelser hela terminen och jag tror att det kan vara ett bra sätt att synliggöra vårt lärande både för oss själva, samt för andra.

Andra delen av dagen ägnade vi åt att lära oss hur vi praktiskt skall arbeta med bloggen eller ett annat digitalt medie vi själva väljer. Jag valde blogg då jag tror att det är mest givande tack vare att vi kan använda oss av text, bild, ljud, video, med mera och på så sätt fånga läsarens intresse. Jag har bloggat en del tidigare, men alltid tröttnat efter några månader. Jag hoppas att det skall bli intressantare nu när jag har ett riktigt mål med skrivandet.