Exempel på hur musik kan användas i praktiken

Kursmål
Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga,
matematiska och estetiska lärprocesser.

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt
material med fokus på barns lärande.

Musikdidaktik i förskolan

Till att börja med skulle jag vilja att barnen får en känsla av spänning och magi. Därför skulle jag låta dem gå in i rummet genom en port av glitter som jag tidigare har förberett. På andra sidan porten finns musikens och rytmikens förtrollade land. Där inne är det tillåtet att röra sig och sjunga så mycket man orkar och vill. En inte allt för stor grupp skulle vara att föredra. Ungefär sex till åtta barn skulle kunna deltaga vid varje tillfälle. För att värma upp skulle jag börja med att spela i olika takter på ett piano. Jag skulle be barnen att rör sig i takt till musiken. De skulle även få möjlighet att berätta om vem eller vad de tror rör sig likadant, till exempel troll eller möss. Med denna övning vill jag att barnen skall bli medvetna om takten i musiken samt att det skall få möjlighet att koppla den till någonting konkret, det vill säga att röra sig som någon annan. Thorgersen Ferm (2012, s. 72) beskriver att kroppslig musikalisk kunskap innebär bland annat rörelser till musik och att använda kroppen som verktyg för att lära genom musik.

Vidare skulle jag be barnen att sätta sig i en ring. Till att börja med skulle vi lyssna på en låt barnen känner igen sedan tidigare. Sedan skulle de få hålla händerna bakom ryggen och blunda. I deras händer skulle jag placera ett instrument. Barnen skulle få förklara vad de tror att de håller i. När alla har fått möjlighet att berätta får de ta fram instrumenten och se vad de har fått. Vi skulle därefter lyssna på samma låt igen och barnen skulle få spela fritt och prova vad just deras instrument har för egenskaper. Där efter skulle jag be barnen att spela i takt till musiken. Vi skulle än en gång lyssna på samma låt. När de har gjort detta en gång skulle de få möjlighet att rösta och på så sätt välja en av tre, för dem välkända låtar, de kan få spela i takt till. Även med denna övning vill jag att barnen skall få möjlighet att träna på att hitta takten i en låt. De skall även få prova instrument de tidigare ej har kommit i kontakt med. Thorgersen Ferm (2012, s. 72) redogör för att existentiell musikalisk kunskap innebär att barnen får möjlighet att uppleva ett skapande av musik och därigenom får en känsla av att de själva är musik och kan hantera den. Denna form av kunskap glöms ofta bort, men är trots det värdefull. 

Avslutningsvis vill jag att barnen skall få en stunds avslappning där de får möjlighet att reflektera över vad vi har gjort. Jag kommer att be barnen att sprida ut sig i rummet så att de står en bit ifrån varandra. Jag kommer även att dämpa belysningen. Därefter ber jag barnen att lägga sig på rygg och blunda. Jag skall be dem att tänka på det vi har gjort under musikstunden. Därefter sätter jag på lugn och harmonisk musik och låter barnen reflektera en stund. När musiken stängs av skall jag be barnen att sätta sig i en ring och berätta i tur och ordning om sina upplevelser för sina kompisar. Är det några barn som inte vill berätta så behöver de ej. Reflektionen är viktig för lärandet och kommande lärandetillfällen. Thorgersen Ferm (2012, s. 83) redogör för att dokumentationen synliggör lärandet och är positivt vid utvekling av verksamheten. Vi fick prova varianter på dessa olika övningar på en workshop och det var lärorikt och befriande att gå in i en roll.

Att starta en musikprofil i förskolan

Jag har aldrig tidigare varit en person som har tyckt om att sjunga och spela inför folk, men då min utbildning nu börjar närma sig slutet känner jag att detta har ändrat sig en aning. Det är fortfarande jobbigt, men det har blivit lättare med tiden. Jag upplever att det är mycket lättare att sjunga inför barn än vuxna. Vi har haft flera musiktillfällen under utbildningen och jag har insett att det inte behöver vara så svårt som jag tidigare har trott. Ehrlin (2012, ss. 142-144) beskriver att flera av pedagogerna på Förskolan Stjärnfallet kände sig osäkra inför att sjunga o spela då de skulle starta en musikprofil på förskolan. Dels inför varandra, men även inför barn och föräldrar. En del av pedagogerna ansåg inte att deras sångröst var tilläckligt bra. Genom kompetensutveckling har dock detta ändrats och olusten har vänts till en känsla av glädje då det gäller att sjunga och spela med barnen.

Det finns många möjligheter med att använda musik inom verksamheten, men det finns även hinder. Stora barngrupper och få pedagoger gör att det kan bli stora barngrupper att arbeta med under musikaktiviteter. Risken är då att barnen tappar fokus på det viktiga, eller inte orkar hålla uppmärksamheten så länge. Dock anser jag att möjligheterna för lärande ökar om det barnen gör är meningsfullt och lustfyllt och de barn jag har upplevt musik med på mina VFU-platser har tyckt att detta har varit mycket roligt. De har diskuterat kring upplevelsen efteråt. De har även lekt melodifestival och sjungit då de har väntat på maten vid lunchen. Detta ger barnen ett rikt ordförråd och de får möjlighet att lära av varandra. Alla barn har inte tillgång till olika instrument hemma och jag anser att det är bra om de får prova så många som möjligt på förskolan och då i samspel med andra. Vi har under utbildningen fått prova på både sång och ett flertal instrument. Det har varit lustfyllt och lärorikt i den mån att jag vet vad jag känner mig mer, respektive mindre bekväm med. Ehrlin (2012, s. 145) beskriver att musik skall betraktas som upplevelser och känslor. Ej som någonting vi kan göra rätt eller fel.

I vardagen skulle jag vilja använda musik och ljud för att göra barn nyfikna på olika aktiviteter. Om vi till exempel skall arbeta med ett tema kan relevanta ljud och musik användas. Ett annat exempel är taget från en av mina tidigare VFU-platser. Det var många barn och få pedagoger på plats. Då barnen skulle städa i de båda avdelningarnas gemensamma lekrum blev det ofta stökigt. En av pedagogerna brukade då starta musik med högt tempo och låta barnen städa till detta. Städningen gick alltid fort och barnen hade roligt under tiden. Att sjunga mycket med barnen är både lustfyllt och lärorikt. Detta behöver inte enbart ske under samlingar, utan kan även genomföras före lunchen, i den fria leken eller vid andra tillfällen. Ehrlin (2012, s. 151) beskriver att de flerspråkiga barnen kan delta i sångstunderna och sjunga trots att de ej har lärt sig att tala målspråket än. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) beskrivs att "förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser,tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama".

Referenser
Ehrlin, Anna (2012) Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 142-151.
 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010).

Stockholm: Skolverket

 

Thorgersen Ferm, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 72-83.

Svenska som andraspråk

Kursmål
Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än
svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

Flerspråkighet i förskolan

Almingefeldt1 beskriver att skillnaderna mellan att ha svenska som förstaspråk och svenska som andraspråk är bland annat:

• Ej lika stort ordförråd vid svenska som andraspråk.
• Grammatisk kunskap
• Uttal
• 81% av barn med svenska som förstaspråk, födda i Sverige är godkända i alla ämnen i årskurs 9, 71% flerspråkiga barn, födda i Sverige är godkända i alla ämnen i årskurs 9, medan endast 51% av de utlandsfödda flerspråkiga barnen är godkända. 

Vidare beskriver Almingefeldt1 att sådant som kan påverka språkprogressionen bland annat är psykisk ohälsa, låg kontakt med målspråket, alltså svenska, samt vistelsetiden på förskolan. För att hjälpa barn med ytflyt kan vi till exempel benämna allt med dess rätta namn och utmana barnen i kommunikationen. Vid långsam språkprogression är det viktigt att låta barnen vistas på förskolan mycket, samt att ha en god struktur på verksamheten. För att hjälpa de barn som endast talar ett annat förstaspråk kan vi läsa sagor på olika språk eller ta hjälp av modersmålspedagoger. Det är även viktigt att vi har ett interkulturellt förhållningssätt på förskolan. Det positiva med olika språk och kulturer skall lyftas och vi kan till exempel diskutera sådant som är gemensamt för människor rent generellt. Benckert, Håland och Wallin (2008, s. 9) beskriver att det är viktigt att föräldrarna tar ställning till hur de ska stödja sina barns språkutveckling. De menar också att pedagogernas förhållningssätt och kunskap kring flerspråkighet har stor betydelse för om barnet kommer att utveckla en positiv syn på att kunna flera språk. Jag har själv upplevt en väldigt öppen miljö och ett interkulturellt förhållningssätt på tidigare VFU-platser jag varit på och jag avser att arbeta i den andan även då jag själv är färdigutbildad.

1 Emma Almingefeldt Universitetsadjunkt, föreläsning den 3 oktober 2014.

Referenser
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens
och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2075 

TRAS - Tidig registrering av språkutveckling

Kursmål
Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga,
identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

TRAS

Svensson1 redogör för att ett instrument som kan användas för att kartlägga barn språkutveckling är TRAS. Detta skall genomföras för att pedagogerna skall kunna utveckla verksamheten och skall aldrig syfta till att utreda och peka ut enskilda barn. I TRAS observeras:

• Samspel
• Kommunikation
• Uppmärksamhet
• Språkförståelse
• Språklig medvetenhet 
• Uttal
• Ordproduktion
• Meningsbyggnad

När de flerspråkiga barnen har kommit ifatt de barn som har svenska som förstaspråk kan TRAS även genomföras på dem.  Kartläggningen skall genomföras varje år och alla barn skall observeras ur samma perspektiv.

Fördelar med TRAS: Det blir tydligt vad som krävs av verksamheten för att barnen skall kunna ta nästa steg i sin språkutveckling. Observationerna genomförs med jämna mellanrum på alla barn, ej på enskilda individer. Ingen skall kunna känna sig utpekad på grund av kartläggningen.

Nackdelar med TRAS: Om materialet används felaktigt kan enskilda barn pekas ut och utformningen av materialet passar ej alla barn, till exempel de flerspråkiga barnen som ej kommit lika långt i sin språkliga utveckling som de barnen med Svenska som förstaspråk. Barnets och den vuxnes tidigare erfarenheter kan påverka resultatet av observationerna. Det finns även risk att TRAS används för att utvärdera enskilda barn i stället för verksamheten.

Jag har ingen egen erfarenhet av liknande kartläggningsinstrument, men jag är skeptisk till dessa då enskilda individer riskerar att bedömas och pekas ut. Om de används på rätt sätt anser jag att de kan vara en bra hjälp att utveckla verksamheten, men jag upplever att jag skulle behöva uppleva detta för att tydligare kunna uttala mig i instrumentets funktionalitet. 

 1 Ann-Katrin Svensson Universitetslektor, föreläsning den 2 oktober 2014